Att införa ett nytt informationssystem kan pÄverka och förÀndra det dagliga arbetet för anvÀndarna, förÀndringarna kan bÄde vara positiva och negativa. Vi har dÀrför i denna uppsats undersökt hur anvÀndarnas, i detta fall ambulanspersonal och sjukvÄrdspersonal, dagliga arbete förÀndras i samband med att ett mobilt informationssystem införs. Informationssystemet kallas IS SWEDE och Àr tÀnkt att underlÀtta och förbÀttra arbetet för anvÀndarna vilket i sin tur förbÀttrar patienternas situation. Vi kan konstatera utifrÄn vÄr undersökning att det skett stora förÀndringar och att de positiva förÀndringarna övervÀger de negativa..

Syftet med denna rapport Ă€r att utvĂ€rdera problem och möjligheter med att anvĂ€nda Web-baserade informationssystem, d.v.s. att anvĂ€nda World Wide Web som plattform för ett informationssystem.Rapporten avhandlar utvecklingen av organisationer och vikten av att de anvĂ€nder sig av ett flexibelt informationssystem, samt fördelar och nackdelar för organisationer att anvĂ€nda ett Web-baserat informationssystem.AnvĂ€ndbarheten Ă€r en viktig del i ett system och en fallstudie har gjorts pĂ„ ett existerande hypermedia-system. Överblicksproblemet Ă€r idag ett stort problem vid anvĂ€ndandet av hypermedia och det diskuteras specifikt.Resultatet Ă€r att Web-baserade informationssystem har mĂ„nga fördelar men samtidigt Ă€ven stora nackdelar, vilket gör att dessa system inte idag kan inte ersĂ€tta de traditionella informationssystemen. DĂ€remot kan de fungera som ett komplement. Det finns Ă€ven problem ur anvĂ€ndbarhets-synpunkt som mĂ„ste lösas, för att hypermedia-system ska bli riktigt effektiva..

Uppsatsen inleds med att olika definitioner och kategoriseringar av bristfÀlliga och misslyckade informationssystem behandlas. Olika tidigare identifierade anledningar tillbrister och misslyckanden presenteras sedan. NÄgra bristande informationssystem hos en kommun undersöks för att finna vad som brister. En modell har tagits fram för att undvika framtida brister och misslyckanden. Tydliga brister som har framkommit inkluderar dÄlig anvÀndarinvolvering och dÄlig projektstyrning frÄn kommunen..

Uppsatsens syfte Àr att studera inköp av informationssystem i offentlig sektor och iden-tifiera sÄdana egenskaper hos dessa inköp som kommer sig av att de görs inom offentlig sektor.Egenskaperna har identifierats genom att stÀlla fyra fallstudier i relation till en referens-ram bestÄende av teorier om hur inköp av informationssystem bör genomföras, om hur en organisation ska hantera effekterna av ett inköp av informationssystem samt om in-köp i allmÀnhet inom offentlig sektor.Lagen om offentlig upphandling reglerar offentliga enheters arbetsmetoder och ansvar, vilket ger en strukturerad men oflexibel inköpsprocess. Speciellt fÄr det konsekvenser för leverantörskontakterna innan och under upphandling. Vi tror att rutinerna som föl-jer av lagstiftningen ofta kan vara positiva dÄ de tvingar enheterna att utvÀrdera de egna behoven..

En utveckling i dagens systemutvecklingsprojekt gÄr mot att anvÀnda flera olika perspektiv vid utformning av ett informationssystem, exempelvis social kontext och sociologiska- och psykologiska aspekter. Kritik som idag riktas mot informationssystem Àr att systemen inte motsvarar de krav som finns frÄn de olika intressenterna. Denna rapporten innehÄller en presentation av de mÄl och egenskaper som anses vara viktiga vid utformning av ett informationssystem, för sÄvÀl systemutvecklare som anvÀndare. Mitt arbete har omfattat en empirisk undersökning samt en litteraturstudie. Den empiriska undersökningen har innefattat tre stycken djupintervjuer med systemutvecklare och anvÀndare av informationssystem.

Det uppkommer ideligen innovativa tekniker för att utveckla möjligheterna att erhÄlla större förtjÀnst utifrÄn sitt agerande för företag och organisationer. En av teknikerna Àr webb-baserade informationssystem. Syftet med detta projekt Àr att undersöka huruvida traditionella systemutvecklingsmetoder stödjer utvecklingen av webb-baserade informationssystem och om dessa metoder anvÀnds i arbetet med att utveckla webb-baserade informationssystem.För att erhÄlla en bÀttre överblick av problemet och för att kunna definiera en problemstÀllning inleddes undersökningen med att studera tillgÀnglig litteratur. ProblemstÀllningen besvarades genom svar som inhÀmtades frÄn ett antal intervjuer, vilka genomfördes med företag som arbetar med utveckling av webb-baserade informationssystem, samt den information som erhölls frÄn litteraturstudien.Arbetet har förts pÄ en strategisk nivÄ dÀr de tekniska lösningarna inte har diskuterats i detalj, dock finns det vissa tekniska beskrivningar för att göra rapporten tydligare. Ett resultat som undersökningen givit Àr att traditionella systemutvecklingsmetoder anvÀnds, men dÄ förÀdlade i nya former för att tillse utvecklingen av webb-baserade informationssystem.

Webbaserade informationssystem blir allt vanligare och komplexiteten pÄ system ökar. Tidigare har utvecklingen varit driven av tekniker och verktyg med avsaknad av metodstöd. Det finns metoder tillgÀngliga vilka specifikt Àr framtagna för utvecklingsmiljön, men anvÀndningen av dessa verkar vara lÄg. Arbetet syftar till att undersöka i vilken utstrÀckning som metoder för webbaserade informationssystem anvÀnds och varför de inte anvÀnds i högre grad. För att svara pÄ denna frÄgestÀllning har en enkÀtundersökning genomförts mot systemutvecklare som arbetar med webbaserade informationssystem.

Examensarbete II, 10 poÀng, vÄrterminen 2006.

Ett informationssystem Àr ett system för insamling, bearbetning, lagring, överföring och presentation av information. NÀr ett nytt informationssystem ska utvecklas och införas i en ny miljö krÀvs goda kunskaper i metoder, beskrivningstekniker och programmeringsverktyg. Utöver dessa kunskaper krÀvs kunskaper om vilka ytterligare faktorer som pÄverkar ett informationssystem, som till exempel kontexten. NÀr ett företag inför ett nytt informationssystem i sin verksamhet uppstÄr förÀndringar i verksamheten. NÀr det gÀller större förÀndringar pÄ arbetsplatserna i Sverige Àr det allmÀnt kÀnt att fackföreningar involveras i processen.

NÀr verksamheter ska införa nya informationssystem uppstÄr det ofta problem som kan ha med sociala och organisatoriska effekter att göra. Problem kan Àven uppstÄ vid utvecklandet av informationssystem och dÄ ofta vid slutet av systemutvecklingen eller nÀr informationssystemet har tagits i drift. Problem med systemutveckling och införande av informationssystem kostar mycket tid och pengar för verksamheter. Detta arbete har som syfte att se om verksamheter kan dra nytta av liknande verksamheters erfarenheter av problem vid införande av ett nytt informationssystem.För att undersöka problemomrÄdet har en litteraturstudie genomförts dÀr det har identifierats ett antal problem med införande av ett nytt informationssystem inom hemsjukvÄrden. Vidare gjordes en surveyundersökning dÀr intervjuer anvÀndes för att intervjua distriktsveterinÀrer dÄ det ansÄgs som en liknande verksamhet dÀr bÄda Äker ut pÄ patientbesök.

Denna uppsats grundar sig pa? vetskapen om att stora internationella fo?retag har uttryckta strategier fo?r att flytta medarbetare internationellt. Uppsatsen grundar sig ocksa? pa? ett uppdrag av IKEA. Syftet a?r att utveckla en prototyp fo?r ett gemensamt centralt datoriserat informationssystem som kan sto?dja internationella medarbetarmobilitetsprocesser.

Villkoren i dagens samhÀlle förÀndras snabbt och miljön som beslutsfattare mÄste hantera blir allt mer komplex, detta samtidigt som tiden för att fatta beslut krymper. För att beslutsfattare ska klara detta kan de ta hjÀlp av verktyg. Vi har undersökt om geografiska informationssystem (GIS) Àr ett verktyg som effektiviserar framtagandet av ett beslutsunderlag nÀr problemet Àr geografiskt relaterat. Undersökningen har genomförts som en fallstudie pÄ fyra olika organisationer dÀr vi jÀmfört processen vid skapandet av ett beslutsunderlag före och efter införandet av GIS i organisationen. Slutsatsen vi drar av vÄr undersökning Àr att geografiska informationssystem effektiviserar framtagandet av beslutsunderlag nÀr problemet Àr geografiskt relaterat..

Denna uppsats behandlar hur integrering av informationssystem pÄverkar beslutssituationer i en kritisk verksamhet, vilken betydelse integreringen har i detta sammanhang. Syftet Àr att visa vilka konsekvenser förÀndringar kan leda till samt peka pÄ argument för integration av informationssystem som kan underlÀtta beslut. Vi har försökt skapa en helhetsbild av ÀmnesomrÄdet genom litteraturstudier och en fallstudie pÄ SOS Alarm AB. Fallstudien omfattar fem intervjuer som behandlar ett gammalt informationssystem som delvis var integrerat och ett nytt informationssystem som Àr mer integrerat och som skall ersÀtta det gamla. UtifrÄn dessa intervjuer har vi gjort en jÀmförelse och analys för att se integreringens betydelse för beslutssituationer.

Inledning: Allt flera anstÀllda inom myndigheter blir beroende av informationssystem för att utföra sina arbetsuppgifter. Flera fall har uppmÀrksammats i media dÀr anstÀllda inom myndigheter haft problem med dessa system. DÀrför vill vi utvÀrdera anvÀndarvÀnligheten av informationssystemen hos myndigheter utifrÄn anstÀlldas perspektiv. Metod: Genom en enkÀtundersökning har vi samlat in svar frÄn 149 anstÀllda inom olika myndigheter. Slutsats: AnvÀndarvÀnligheten i myndigheters informationssystem Àr generellt verken bra eller dÄlig, utan medioker.

SAMMANFATTNING Datum: 2009-11-02 NivÄ: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Författare: Peter Tillman 850503 Therese Wessman 860210 Handledare: Björn Carlsson Caroline Wigren Nyckelord: Kunskapsbevaring, informationssystem, personalomsÀttning Titel: Kunskapsbevaring genom informationssystem ? Hur bevaras den personbundna kunskapen nÀr personalen byts ut? Problem: I vilken omfattning kan ett informationssystem bevara kunskapen i en organisation? Hur ska resterande del av kunskapen bevaras? Syfte: Rapporten Àmnar belysa de möjligheter och begrÀnsningar ett informationssystem har att fÄnga upp, bevara och sprida personbunden kunskap i en organisation. Metod: Arbetet inleddes med en teoretisk insamling av sekundÀrdata. DÀrefter genomfördes kvalitativa intervjuer med representanter frÄn tre olika företag som pÄ nÄgot sÀtt arbetar med kunskapsbevaring kopplat till informationssystem. Slutligen analyserades informationen och slutsatser kopplat till teorin drogs. Slutsatser: ? NÀstintill all nödvÀndig kunskap gÄr att lagra men det Àr inte effektivt eller ekonomiskt försvarbart. ? MÀnsklig interaktion krÀvs för att skapa förstÄelse för informationen som lagras i ett informationssystem, och för den information som inte gÄr att förmedla genom ett. ? För att den mÀnskliga interaktionen skall fungera mÄste organisationskulturen frÀmja detta. ? I mÄnga fall blir kunskapen effektiv först nÀr den lÀmnat informationssystemet och blivit en rutin.